Jag säger: Jag är en lagom kvinna i mina bästa år, precis där jag skall vara just här och nu. Jag är fin som jag är, min kropp är min boning, den skall jag vara rädd om, den skall hålla i många år till ( förhoppningsvis)
Ätstörningen säger: ät inte mer nu, du blir ett svullo.
Jag säger: Jag äter för att överleva. Jag vill njuta av min mat.
Jag är glad över att jag har förmånen att kunna välja någorlunda bra matvaror.
Jag är glad över att ha tänder att tugga med. Jag blir inget svullo.
Jag är glad över att jag har förmånen att kunna välja någorlunda bra matvaror.
Jag är glad över att ha tänder att tugga med. Jag blir inget svullo.
Och skulle jag bli det, så var det det jag var ämnad till att bli här i världen.
För jag är alltid på den plats jag skall vara, i den skepnad jag skall vara, just här och nu.
Jag säger: Jag ser magen. Tur att jag har en mage.
Annars hade jag varit bra kort. ben, axlar, nacke och huvud. Det hade sett lite lustigt ut.
Jag har precis vilka kläder jag vill ha på mig. Tajt om jag känner för det, som framhäver just min fina kvinnliga härliga figur. Löst om jag känner för det, inte för att dälja, men för att det är bekvämt.
SÅ DET SÅ!
Blusen, jättegammal från H&M.
Brallorna, gamla från Gina.
7 kommentarer:
Du är jättefin! Rätt inställning, ataaaaaaack!!!
Så ska det låta!
Urtjusiga kläder, som sagt gillar din stil!
I love jooooo!!!!
Den som är uppmärksam ser att den jävla ätstörningen redan har krympt! Räkna antalet ord som DU ger dig själv, kontra antalet ÄS får....
ATTTTTAAAAAck!
Helt rätt, kära Emmie ! Det är ditt visa "jag" du ska fortsätta lyssna på, inte NÅNTING annat !!
Kram !
Bra omkonstruktion av tankar Emmie! Din väg går framåt och uppåt.
Apropå tidigare inlägg, jag tycker att alla dina tankar är bra! Både de mer fria, men även om hjärtefrågor och så. Gillar dina baktips och kläder såklart =)
Kram!
Anna: tack! precis, ibland är attack det enda som funkar!:)
Mintekopp: tack! blir så glad över att få höra det, jag själv tvivlar ibland på att jag ens har någon stil!
Mamma: aj löv jo to!
Lisbeth: kram!:)
Leila: ja, ibland uppåt och ibland neråt. men mest uppåt nu känns det som, hipp hurra!:)
och tack, alltid skönt med lite feedback, så jag vet vilken väg jag skall fortsätta på.kram!
That´s the girl I know! :)
Skicka en kommentar